Miljövänlig och klimatsmart mat på läger

Att tänka på miljön och att laga klimatsmart mat är något som kan kopplas till flera olika målspår, exempelvis Känsla för naturen och Kritiskt tänkande. Att planera en meny för en hajk eller ett läger kan därför vara ett utmärkt sätt att både involvera scouterna i planeringen och att ge insikt om hur vår mat påverkar omgivningen.

Att tänka klimatsmart när det gäller mat kan omfatta flera olika saker och man bestämmer själv sin ambitionsnivå. Räcker det med att välja ekologiskt i så stor utsträckning som möjligt eller ska vi även ta hänsyn till transporter och matsvinn? Är det bättre med svensk besprutad mat jämfört med spansk ekologisk? Finns det bra resp. dåligt kött sett ut ett miljöperspektiv? Frågorna är många. Den här artikeln kommer belysa några och samtidigt ge tips på var man kan hitta mer information om man är nyfiken på att grotta ner sig ytterligare.

Snabbversionen

För dig som inte orkar du inte läsa hela den här texten så kommer här tre viktiga tips:

  • Ät mindre kött och mer grönsaker.
  • Välj produkter med miljömärkningar såsom KRAV, MSC och ASC.
  • Använd matrester för att laga nya maträtter.

Så, om du vill veta mer som är det bara att fortsätta läsa!

Förberedelser och val av ingredienser

GlassmenyDetta är givetvis det stora arbetet: Att planera menyn och välja ut vilka ingredienser som ska köpas in. Eftersom den här artikeln bara handlar om mat och miljö så får man glatt föreställa sig att förarbetet också involverar saker som att göra alternativa menyer för vegetarianer,  muslimer, glutenallergiker och andra som av ett eller annat skäl har begränsningar i vad kan eller bör äta.

Ekologiskt eller inte?

Olika läger gör olika val gällande ekologisk mat. Vissa försöker göra matinköpen så billiga som möjligt, vilket mer eller mindre utesluter ekologiska matvaror. Andra försöker se till så att ingredienser i förpackningar som scouterna ser, ex. mjölk, är ekologiska samtidigt som man snålar in på sådant som oftast inte levereras i originalförpackning till lägerköken, ex. köttfärs. Graden av ekologisk mat på ett läger är med andra ord en mångfacetterad fråga och beroende på vad man prioriterar så är det inte säkert att ekologiskt är svaret. Närodlad är exempelvis inte per definition ekologiskt. Ekologiskt är heller inte per definition mer miljövänligt än icke-ekologiskt eftersom ”miljövänligt” kan betyda en mängd olika saker.

Det finns många åsikter och faktorer som påverkar hur klimatsmart eller miljövänlig en produkt är. Här kommer ett par sådana faktorer:

  • Hur har djurfodret producerats?
  • Hur har maten transporterats?
  • Har bekämpningsmedel använts?
  • Hur stor biologisk mångfald är det där maten produceras?
  • Hur mycket mat kan produceras per hektar?
  • Hur mycket koldioxid släpps ut under produktion, transport och konsumtion?
  • Hur mycket gödsel har använts?
  • Har lokala producenter gynnats?
  • Hur många kalorier per kilo finns det i matvaran?
  • Hur mycket antibiotika har använts?

Vill du veta mer om dessa faktorer? Det finns en separat artikel där vi mer detaljerat går igenom de olika faktorerna som påverkar hur miljövänlig en matvara är.

När forskare beräknar miljöeffekterna för olika matvaror måste de begränsa sig. Det går inte att ta hänsyn till alla faktorer för alla livsmedel. Antingen begränsar man sig så att man studerar ett specifikt livsmedel mycket detaljerat eller så studerar man en stor mängd livsmedel ytligt. Olika rapporter kommer därför ha olika slutsatser för samma livsmedel beroende på vilka parametrer som forskarna haft tid att ta hänsyn till.

Med det sagt så finns det dock ett par saker som forskare och debattörer är förhållandevis överens om:

  • Vi måste äta mindre kött, främst mindre nötkött. Därefter följer en livlig diskussion om vilket produktionssätt som är minst skadligt för miljön men detta förändrar inte faktumet att nötkött, oavsett om det är ekologiskt eller ej, alltid är sämre för miljön än exempelvis kyckling och fisk. Företrädare för svensk köttindustri säger i DN att ”Svenskt kött har mycket låg klimatpåverkan”. Samtidigt som forskare dömer ut ekologisk odling.
  • Ekologisk produktion ger lägre utsläpp per hektar men liknande utsläpp per kilo färdig produkt. Att äta 1 kg ekologiskt kött är därför inte nödvändigtvis bättre än att äta 1 kg vanligt kött eftersom det ekologiska köttet krävde mer åkermark (som annars kunde ha använts till att odla andra grödor).
  • Ekologisk produktion av nötkött leder till högre biologisk mångfald och kan därför anses vara ett sätt att ”förvalta och vårda det traditionella landskapet”, ett inte helt oviktigt mål i dagens industrialiserade värld.

När det gäller näringsvärden och gifthalter så finns inga tydliga besked gällande ekologisk kontra konventionell framställning. Mycket få forskningsrapporter har visat på betydande skillnader. Skillnader finns med det handlar oftast om marginella skillnader. Om man väljer ekologisk mat för att den är ”godare och nyttigare” så är det, så vitt vi känner till, mer en fråga om tycke och smak snarare än fakta.

Ofta är det svårt att jämföra olika typer av produkter, ex. kött och läsk, utifrån ett miljöperspektiv eftersom de tillverkas på så olika sätt. Däremot är det förhållandevis enkelt att jämföra olika produkter av samma typ, ex. svenskt kött och brasilianskt kött. Vill man jämföra produktgrupper, som kött och läsk, så är man tvingad att göra grova uppskattningar och beräkna medelvärden.

Just sådana värden syns i nedanstående graf med CO2-utsläppen för olika matvaror. Uppgifterna kommer från DN:s artikel 21 tips: Så får du ned dina klimatutsläpp och Elin Röös rapport Mat-klimat-listan.

CO2-utsläpp för olika matvaror - Grupperad

CO2-utsläpp för olika matvaror

Här kommer en del iaktagelser, utifrån ovanstående graf, som eventuellt ytterligare problematiserar och nyanserar debatten:

  • En ostmacka orsaker högre utsläpp än en skinkamacka eftersom det krävs så stora mängder mjölk för att göra ost.
  • Ris och pasta har högre CO2-utsläpp per kilo än potatis men samtidigt krävs mer potatis per portion eftersom potatis innehåller mycket vatten.
  • Den svampbaserade, men kycklingliknande, råvaran Quorn kan anses vara ett betydligt mer miljövänligt alternativ till rött kött men det har ändå högre CO2-värde än kyckling och fisk. Enligt de som producerar Quorn så är det dock en mer näringsriktig produkt än sina animaliska alter-egon, vilket skulle kunna innebär att Quorns högre utsläpp kompenseras om man inte behöver äta lika mycket Quorn per portion.
  • Om man bortser från viltkött och Quorn så är den sämsta vegetariska produkten (ris) ändå bättre än den bästa animaliska produkten (fågel).
  • Alkoholfritt, såsom läsk, är bättre för miljön än alkohol, såsom öl.
  • Utsläppen av från mejeriprodukter är starkt kopplat till produkternas hårdhet eftersom både ost och smör orsakar avsevärt högre utsläpp än mjölk och grädde.
  • Även om frukt generellt är skonsamt mot miljön så visar grafen ändå hur mycket import kan påverka (i detta fall kanske det är rimligt att anta att transporterna faktiskt står för en större del av klimatpåverkan än för övriga matvaror).

Efter så mycket text, åsikter och fakta så kanske det är på sin plats med lite konkreta råd!

Tips och rekommendationer

Här kommer ett par tips på matvaror som man rekommenderas att undvika, minska på respektive ta mycket av:

Att undvika:

  • Rött kött, ex. nötkött och lamm.
  • Proteinmässigt kan kött ersättas av bönor, ägg, röda linser och quinoa.
  • Röd- och gullistad fisk enligt WWF. Notera att detta bland annat inkluderar odlad lax (?).

Att minska:

  • Övrigt kött, ex. kyckling och fläsk. Det finns frågetecken kring foderbehovet gällande kyckling och gris eftersom de vanligtvis kräver mer sojabönor än nötkött, och detta kräver mer åkermark. Nötkreatur orsaker dock betydligt högre utsläpp av metangas än fågel- och fläskproduktion.
  • Kyckling kräver mindre foder än gris sett till mängden producerat kött.
  • Känslig frukt med kort hållbarhet, och därför transporteras med flyg.

Att ta mycket av:

  • Okänsliga grönsaker och rotfrukter. Exempel: potatis, lök, kål, morötter och äpplen. Det handlar alltså om sådant som kan odlas i Sverige. Salladshuvuden, tomater och paprika är exempelvis bättre än kött men sämre än grönsaker som inte kräver växthus och bekämpningsmedel.
  • Bönor och liknande. Konserver är sämre än torkade men nivåerna är ändå låga.

Notera att ovanstående rekommendationer inte gör någon skillnad på ekologiskt eller konventionellt framställd mat. Rött kött är som sagt dåligt för miljön även när det är ekologiskt. Däremot kan man säga att om man väljer mellan en ekologiskt tillverkad produkt och ett icke-ekologiskt alternativ så är det ekologiska alternativet mer eller mindre garanterat det bättre miljövalet.

På tal som ekologisk produktion så kan det vara värt att nämna lite om miljömärkning för fisk: Ett generellt tips är att miljömärkt fisk, oavsett om det handlar KRAV-, ASC- eller MSC-märkning, är bättre än fisk utan märkning. Om fiskarten är grönlistad enligt WWF så kan den däremot ätas med gott samvete även utan miljömärkning (tyvärr är det dock inte helt enkelt att hålla ordning på detta när man ska handla eftersom WWF:s lista kan ha olika märkning för samma fiskart beroende på var och hur den fångats).

Tipset att hålla utkik efter miljömärkningar gäller för övrigt inte bara fisk. Generellt så är miljömärkta produkter, ex. EU-ekologisk eller KRAV, bättre för miljön än omärkta produkter (vilket ju också är precis vad märkningen syftar till att berätta).

Vill man få fler tips på mat som är bra eller dålig för miljön så rekommenderas följande artiklar, planscher och appar:

Laga maten och ta hand om resterna

När det sedan är dags för lägret kan man vara lite smart för att ytterligare minska klimatpåverkan. De här tipsen är dock inte lika vetenskapliga som de tidigare och man ska därför ta de med rejäla nypor salt. Däremot kan frågeställningarna uppmuntra till frågor och ställningstaganden från scouternas sida.

  • Istället för att låta varje kår göra sin egen mat så kan man pröva att dela upp arbetet och därmed få vissa storköksfördelar. Om fem kårer smutsar ner fem kastruller/stekpannor var så blir det säkerligen enklare för alla om man delar upp matlagningen så att varje kår får ett specifikt ansvarsområde, ex. sallad, potatis, stekning osv. Nackdelen med denna form av ”knytkalas” är givetvis att det kräver att alla samarbetande kårer är redo att laga mat samtidigt.

Ved kontra gas

Steker hamburgare på gasolkökEn del kårer väljer att göra all mat över öppen eld. Andra väljer att använda gasolkök. Har detta val någon betydelse? Låt oss titta på några fördelar med respektive värmekälla:

Fördelar med ved:

  • Enkelt och traditionellt. I princip alla scouter vet hur man hanterar eld på ett säkert sätt.
  • Kräver mindre förberedelser från kårerna som åker till lägret eftersom det kan antas finnas ved på plats. Öppen eld är helt enkelt så viktigt för scouter att det är lägerplanerarnas ansvar att se till så att det finns ved på plats.
  • Ved är ett förnyelsebart bränsle.
  • Viss spillvärme/eftervärme kan användas till att värma disk- och tvättvatten. Eftersom detta vatten inte behöver vara speciellt varmt så spelar det ingen större roll om eftervärmen från elden gör vattnet 20, 30 eller 40 grader varmt — så länge det blir varmare än det var innan och så länge det inte blir obehagligt varmt så är det lugnt.

Fördelar med gasol:

  • Minimalt med spillvärme. Eftersom en vedeldad spis sprider värme (”mysfaktorn”) så innebär det också att mycket energi går förlorad, dvs. inte används för att värma upp maten. En gasolspis är därför mer effektiv eftersom värmen är högre och koncentrerad till enbart ytan under kastrullen.

Rester, återanvändning och återvinning

I Sverige, och hela världen för den delen, så slängs otroligt mycket matvaror eftersom bäst-före-datumet gått ut, eftersom man inte har möjlighet/vilja att ta hand om resterna och så vidare. i Sverige uppgår svinnet till ca 1 kg per vecka per person. Detta betyder att varje person i hela Sverige slänger motsvarar runt två portioner mat varje vecka!

Just möjligheten att ta hand om rester är något som ofta brister på läger. Det finns ofta kompostering och källsortering men vill man minska lägret miljöpåverkar så måste mängden avfall minska rent generellt. Ett sätt att göra detta är att planera matsedeln så att vissa matrester kan samlas in och återanvändas, antingen i varje kår för sig eller genom något form av samarbete mellan flera kårer.

Här kommer ett par exempel på hur man ta till vara matrester så att de inte behöver slängas:

  • Grötbröd av havregrynsgröt och torrjäst
    Baka grötbullar

    Grötbröd

    . Släng inte grötresterna utan använd det till att baka bröd istället. Resterna från en frukostomgång för en enda kår kanske inte är tillräckligt men om man samlar in resterna från flera kök så blir det säkert tillräckligt för att det ska bli ett par bröd i slutänden. Se även grötbrödsrecept från Matklubben och Amelia.

  • Potatisbullar av överblivet potatismos.
  • Frukt som delats ut men som inte ätits upp på ett par dagar brukar få skönhetsfläckar som barn, eller vuxna, brukar vara så förtjusta i. Istället för att slänga frukten kan den användas till fruktsallad, fruktsoppa eller varför inte som fruktmos på havregrynsgröten?
  • Man kan enkelt slänga ihop en wok eller gryta av överblivna grönsaker och köttbitar.
  • Gör en blandsallad av ihopsamlade grönsaksrester.

Just faktumet att många kårer sannolikt får liknande matrester varje dag (eftersom matsedeln är densamma för alla) gör att det finns en viss potential för att samla in rester från olika kök och göra något bra av det. Man kan förstås inte gör mat så det räcker åt alla enbart utifrån matrester men kårerna kanske kan anmäla intresse för vissa rester? En kår kan ta hand om grötresterna, en kår kan ta hand om kassler, en kår kan ta hand om grönsaker osv.

Mer om att laga mat på rester:

IMG_1952 Att samla in förpackningar för källsortering och matrester för kompostering är i vilket fall som helst mycket bra. Det minskar mängden sopor i samhället och det är alltid positivt. Om man däremot ser på förpackningarnas klimatpåverkan i ett vidare perspektiv så är den försumbar jämfört med produktion och transporter. Tittar man specifikt på växthusgaser så står förpackningar bara för ett fåtal procent av den total mängden växthusgaser som släpps ut när en matvara framställs. Därmed inte sagt att källsortering och återvinning är meningslöst — minskade mängder sopor på våra soptippar är alltid bra men det är ännu bättre att se till så att man inte ens får några sopor, återvinningsbara eller ej.

Ytterligare läsning

Om du fått blodad tand och vill fördjupa dig så rekommenderas följande sidor och publikationer:

Publicerades 4 juli, 2015.