Måste man vara ute i skogen för att vara scout? Nej, scoutverksamheten bygger på mer än bara friluftsliv. Det handlar om att ha roligt och samtidigt utvecklas som människa. För att uppnå detta läggs scoutverksamheten, i möjligaste mån, upp enligt sju principer som kallas för Scoutmetoden.

Lära genom att göra

Man lär sig oftast bäst genom att få göra saker själv. Att lära sig på scouterna handlar därför mycket om att pröva själv och oavsett om man lyckas eller misslyckas så har man försökt, och därmed blivit en erfarenhet rikare. Och har man, mot förmodan, inte lärt sig något så har man i alla fall haft roligt medan man försökt! Som en viktig uppföljning till att göra något så är det också bra att reflektera över varför någon gick som det gick.

I Björknäs scoutkår så kan ”lärandet genom görandet” ta sig uttryck i, exempelvis, att surra en trefot eller att måla en tavla utan att använda händerna eller att vi avslutar scoutträffen med att prata om vad som gick bra/dåligt under kvällens aktiviteter.

Stödjande ledarskap

Eftersom det är viktigt att lära genom att pröva själv så blir scoutledarens roll att hjälpa och peka scouten i rätt riktning snarare än att att berätta och visa exakt. Detta fungerar naturligvis inte för alla scouter i alla åldrar – de yngsta scouterna får givetvis mycket stöd och instruktioner men det är fortfarande scouten som ska göra arbetet, inte titta på när ledaren gör det. Allt eftersom scouterna blir äldre så minskar behovet av exakt instruktioner och scouterna kan själva lösa problemen de ställs inför.

Vi är dock alla olika och alla kan inte alltid lösa alla problem. Det är därför viktigt att man som scoutledare är lyhörd och anpassar uppgiften efter scouten.

Att var lyhörd och stödjande som scoutledare handlar även om att skapa en trygg miljö så att scouterna känner tillit till sina ledare. I en värld där lärare och föräldrar ofta är de enda vuxna som barn och ungdomar kommer i kontakt med så fyller scoutverksamheten en viktig funktion – en arena där barn och ungdomar, om de vill, kan prata om saker som de kanske inte skulle prata med föräldrar eller lärare om.

I Björknäs scoutkår som kan detta ta sig uttryck i att vi pratar om alkohol med tonårningarna, att vi tillsammans stöper ljus inför kyrkans julmarknad eller att vi övar på att ta hand om blödande sår.

Symboler och ceremonier

Symboler används överallt i samhället för att illustrera och förmedla budskap. Ceremonier är däremot inte lika vanliga, men icke desto mindre så är de mycket betydelsefulla när de väl används. I viss mån så handlar det om att skapa en gemenskap och gemensamma värderingar. Inom scoutrörelsen som kan det handla om allt från scoutpatrullens egna ”logotyp” eller ”patrullrop” till en sång som alltid sjung som avslutning eller ett tema som löper som en röd tråd genom en termins alla scoutträffar.

I Björknäs scoutkår är tanken att varje scoutpatrull ska ha sina egna namn, flaggor och hejarramsa (ett s.k. ”patrullrop”). Tonårsscouterna har även valt att ha en egen ”uniform” genom att komplettera den vanliga scoutskjortan med supersnygga rosa snickarbyxor! Vi håller ”ceremoninivån” ganska låg men försöker avsluta varje scoutträff med att exempelvis sätta oss i en ring, prata om hur kvällen varit, sjunga en liten sång eller be en stilla bön (självklart är detta frivilligt).

Patruller

Genom att scouterna delas in i patruller om 4-8 scouter så lär de känna varandra bättre samtidigt som scouterna får extra bra kontakt med ”sin” patrulledare. Tanken är att merparten av uppgifterna ska genomföras inom den egna patrullen. Den lilla gruppen kan göra så att blyga scouter få lättare att ta för sig och växa som individer i och med att det inte är så många att ”konkurrera” (jämfört med, exempelvis, hur det ser ut i ett normalt klassrum).

Eftersom Björknäs scoutkår är en sådan liten kår så har det tidigare inte funnits något större behov av patrullindelning bland de yngsta scouterna men numera är vi fyra patruller (två för spårare, en för upptäckare och en för tonåringarna). Varje patrull har två scoutledare, för att säkerställa att varje patrull alltid har minst en ledare på plats (ibland händer ju oförutsedda saker, såsom förkylningar eller jobbmöten som drar över på tiden, så att alla våra ledare inte kan vara med på alla våra kvällar).

Friluftsliv

Att vara ute i naturen är metoden, inte målet. Det vi lär oss som scouter försöker vi lära oss genom att vara ute i naturen.

I Björknäs centrum finns inte så mycket natur att prata om men genom pulkaåkning, hajker, läger, cykelspårningar och naturvandringar bortanför Björknäs centrum så försöker vi blanda friluftsliv med vanliga ”innekvällar” i kyrkan.

Samhällsengagemang

På många platser i världen finns en stark koppling mellan samhället och scoutverksamheten. I delar av världen där de sociala skyddsnäten är sämre och där samhällena inte är lika stabila så kan scouterna hjälpa till med allt från att sprida information om hiv/aids till att humanitära insatser efter översvämningar. Behovet av den typen av hjältemodigt engagemang är ganska lågt i länder som Sverige men även våra scouter kan vara med och påverka samhällsutvecklingen. Genom att prata om diskriminering, miljöfrågor, mobbing, alkohol/droger och andra aktuella ämnen så ökas vår medvetenhet om omvärlden. Detta leder i sin tur att vi som scouter sakta men säkert hjälper till att driva samhället i rätt riktning genom att vara goda exempel.

Jag sade till mamma att hon inte ska ha vattnet rinnande när hon borstar tänderna.

Citatet ovan kommer från en kväll när vi pratade om återvinning och energianvändning. Många barn och ungdomar i Sverige är, som bekant, redan mycket insatta i miljöfrågor och i Björknäs försöker vi koppla ihop denna teoretiska kunskap med praktiska erfarenheter. Detta har vi gjort genom att lägga ut skräp på en tidslinje på golvet utifrån hur lång tid det tar för respektive ”skräp” att förmulta i naturen. Ett annat exempel är att vi har grävt ner skräp i marken för att undersöka hur mycket som hinner förmultna på ett år.

Scoutlöftet

Scoutlöftet är ett löfte som varje scout bör avlägga för att markera att han eller hon förstår och vill leva efter de sju principer som scoutlagen representerar.

De sju punkterna i scoutlagen:

En scout söker sin tro och respekterar andras
En scout är ärlig och pålitlig
En scout är vänlig och hjälpsam
En scout visar hänsyn och är en god kamrat
En scout möter svårigheter med gott humör
En scout lär känna och vårda naturen
En scout känner ansvar för sig själv och andra

Scoutlöftet:

Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen.

I vår kår kan man avlägga löftet på SMU-högtiden, som vi har en gång per termin.

Hur vi jobbar